Den 12 juli 2026 ändras rätten till offentligt biträde för den som söker asyl i Sverige. I stället för en jurist som följer hela ärendet hos Migrationsverket får den sökande två timmars allmän rådgivning i början av processen, i vissa fall tre. Därefter får personen betala själv. Ändringen har klubbats med minsta möjliga marginal och möter skarp kritik från advokathåll. Här reder vi ut vad som gäller och varför juristerna är oroliga.
Vad ett offentligt biträde har gjort
Ett offentligt biträde är en jurist som staten utser och betalar för i vissa ärenden där mycket står på spel för den enskilde. I asylärenden har biträdet hittills kunnat gå igenom hela berättelsen med den sökande, lyfta fram de omständigheter som är rättsligt avgörande och se till att skyddsskälen kommer fram på rätt sätt. Enligt uppgifter från verksamma advokater har det arbetet i snitt tagit mellan tio och tretton timmar per person.
Rätten till biträde bygger på en lång svensk tradition av att den som står svag mot en myndighet ska ha juridiskt stöd på statens bekostnad. Samma tanke bär upp rättshjälpen och det offentliga försvaret i brottmål. Poängen är att ett beslut inte bara ska bli riktigt utan också gå rätt till, och att den enskilde ska förstå och kunna påverka sin egen sak. På vår sida om att driva ett mål i tingsrätten utan advokat beskriver vi hur tungt det kan vara att föra sin egen talan, även i enklare tvister.
Det här ändras den 12 juli
De nya reglerna innebär i korthet:
- Ett kostnadsfritt offentligt biträde utses inte längre automatiskt genom hela handläggningen hos Migrationsverket.
- Den sökande får i stället två timmars allmän rättslig rådgivning i inledningen, och tre timmar i särskilda fall.
- Rådgivningen är allmän. Juristen får inte längre gå in i det enskilda ärendet och ge råd som är kopplade till just den personens situation.
- När timmarna är slut får den sökande bekosta fortsatt juridisk hjälp själv.
- Om Migrationsverkets beslut överklagas kan ett biträde bli aktuellt igen längre fram i processen.
Migrationsverket har kvar sin egen utredningsskyldighet, det vill säga skyldigheten att på eget initiativ ta fram det underlag ett ärende kräver. Ändringen sker som en del av Sveriges anpassning till EU:s migrations- och asylpakt, vars regler började gälla den 12 juni.
Advokaternas kritik: när timmarna tar slut
Sveriges advokatsamfund har meddelat regeringen att de nya villkoren i praktiken gör det omöjligt för advokater att åta sig den här typen av uppdrag, och flera har enligt Aftonbladet redan tackat nej till nya asylärenden. Kärnan i kritiken är att rådgivning som inte får handla om det egna ärendet blir tandlös. En jurist som varken får läsa in sig på fallet eller ge råd anpassade efter personens skyddsskäl kan svårligen bidra till en rättssäker prövning.
Det finns också ett problem i själva tidsgränsen. Två eller tre timmar räcker till att förklara hur systemet fungerar, men inte till att arbeta igenom en komplicerad berättelse om förföljelse, dokumentation och trovärdighet. Risken, menar kritikerna, är att den sökande står utan kvalificerat stöd mitt i processen, just när det är som mest avgörande att skyddsbehoven formuleras rätt. Från Svenska Röda Korset har experter beskrivit ändringen som en kraftig försvagning av en viktig rättighet för individen. Reglerna gäller även ensamkommande barn.
EU:s miniminivå och den politiska striden
Förespråkarna framhåller att reglerna uppfyller EU-rättens minimikrav och att Sverige inte bör erbjuda mer än nödvändigt. Argumentet är att generösare villkor än grannländernas kan bli en dragningskraft i sig. Kritikerna vänder på resonemanget: att lägga sig exakt på miniminivån är ett aktivt val som bryter mot den svenska traditionen att ge starkt offentligt biträde, och gör det på ett område där konsekvenserna av ett felaktigt beslut kan bli mycket allvarliga. Förslaget röstades igenom i riksdagen den 9 juni med en rösts marginal, vilket säger något om hur oenig frågan är.
Vad det betyder för dig som berörs
Är du eller en anhörig mitt i en asylprocess är det värt att känna till några praktiska punkter:
- De inledande timmarnas rådgivning är allmän. Vänta dig inte att juristen kan bygga upp ditt ärende åt dig, utan använd tiden till att förstå processen och dina egna nästa steg.
- Dokumentation är viktig. Eftersom stödet är begränsat kan det spara mycket att samla intyg, tidslinjer och bevis tidigt och strukturerat.
- Vid ett överklagande kan rätten till biträde återuppstå. Ta reda på vad som gäller i just ditt skede innan du betalar för privat hjälp.
- Behöver du anlita ett ombud på egen bekostnad, jämför pris och inriktning. Alla jurister arbetar inte med migrationsrätt.
Har du fått ett myndighetsbeslut du vill ifrågasätta kan det vara värt att först förstå dina grundläggande rättigheter i mötet med det offentliga. Vår översikt över juridisk hjälp i vanliga situationer ger en ingång, och för den som vill förbereda sig inför framtida beslut kan en framtidsfullmakt vara ett verktyg att känna till. Aktuell och myndighetsprövad information om själva asylprocessen finns hos Migrationsverket, och Advokatsamfundets ståndpunkt kan läsas på advokatsamfundet.se.