Kräver banken att alla dödsbodelägare är med, följer den lagen: delägarna förvaltar och företräder dödsboet tillsammans. En ensam delägare kan som regel inte ta ut pengar eller säga upp avtal i boets namn utan skriftlig fullmakt från de andra. Skulderna betalas ur boets tillgångar. Räcker de inte, är arvingarna inte personligt betalningsansvariga för resten. Den som tar emot arv innan skulderna är betalda kan få lämna tillbaka det hon har fått. Ansvaret stannar vid det hon har fått, och hon svarar aldrig för resten av skulderna.

Vad är ett dödsbo?
Samma dag som en person dör övergår det personen ägde, avtalen och skulderna till ett dödsbo. Dödsboet finns kvar tills tillgångarna har delats mellan arvingarna i ett arvskifte.
Dödsbodelägare är efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare, enligt ärvdabalken. Universella testamentstagare är de som enligt ett testamente ska få hela kvarlåtenskapen eller en andel av den. En sambo som inte är arvinge eller universell testamentstagare är bara delägare så länge en bodelning kan bli aktuell. Vilka som är arvingar avgörs av arvsordningen i ärvdabalken, där barnen står först. Finns ingen som har rätt till arvet blir Allmänna arvsfonden dödsbodelägare.
Alla delägare måste vara med, eller ge fullmakt
Delägarna företräder dödsboet mot utomstående och har rätt att föra boets talan i domstol. Åtgärder som inte tål att skjutas upp får göras även om någon delägare inte går att nå. För allt annat krävs att alla är överens.
I praktiken sköter ofta en person boet. Den personen behöver då en skriftlig fullmakt från alla delägare, och många banker har egna blanketter för det. Fri tillgång till kontona kräver ofta en registrerad bouppteckning. Fram till dess godtar banker normalt att den dödes personliga kostnader betalas från dödsboets pengar mot räkningar ställda på den döde eller på dödsboet. Vad som händer med ett gemensamt konto och ett gemensamt bolån står i genomgången av bankkonto och bolån när en partner dör.
Är delägarna oense, eller orkar ingen ta hand om boet, kan en av dem begära att tingsrätten utser en boutredningsman. Tingsrätten ska då besluta att boutredningsmannen tar över förvaltningen av egendomen. Boutredningsmannen tar över de flesta av delägarnas gemensamma uppgifter, men ska fråga dem före större beslut, till exempel att sälja egendom med särskilt värde för familjen. Arvodet tas ur dödsboets tillgångar. Räcker de inte, får den som begärde boutredningsmannen betala resten.
Lagens frister löper från dödsdagen till arvskiftet
Fristerna nedan räknas från dödsdagen om inget annat anges.
| När | Vad som gäller | Lagrum |
|---|---|---|
| Genast | Den delägare som bodde med den döde, eller annars kan ta hand om egendomen, vårdar den och underrättar genast övriga delägare om dödsfallet. | ärvdabalken 18 kap. 2 § |
| De första tre månaderna | Efterlevande make har rätt till nödvändigt underhåll ur boet, och det har också barn som inte kan försörja sig själva. | ärvdabalken 18 kap. 5 § |
| Inom två månader | Om socialnämnden gör en dödsboanmälan, som då ersätter bouppteckningen, bör den göras inom två månader. Den görs bara när tillgångarna inte räcker till mer än begravningen och andra kostnader för dödsfallet, och boet saknar fast egendom och tomträtt. Var den döde gift räknas också den dödes andel av makens giftorättsgods in i tillgångarna. | ärvdabalken 20 kap. 8 a § |
| Senast tre månader | Bouppteckningen ska vara förrättad. Behövs längre tid ska du ansöka om förlängning hos Skatteverket inom samma tre månader. | ärvdabalken 20 kap. 1 § |
| Senast vid förrättningen | En efterlevande sambo måste begära bodelning av samboegendomen. | 8 § sambolagen |
| Inom en månad från att bouppteckningen upprättades | Bouppteckningen ska ges in till Skatteverket för registrering. Förrättas den på sista dagen blir sista inlämningsdag fyra månader efter dödsfallet. | ärvdabalken 20 kap. 8 § |
| Den första månaden efter förrättningen | En skuld får bara betalas om det finns goda skäl att anta att betalningen inte skadar dem som boet är skyldigt pengar. Förvaltas boet av en boutredningsman gäller spärren i stället tills en uppgörelse har träffats med alla som boet är skyldigt pengar. | ärvdabalken 21 kap. 1 § |
| Inom en månad från upptäckten | Dyker en ny tillgång eller skuld upp, eller ett fel i bouppteckningen, ska en tilläggsbouppteckning förrättas. | ärvdabalken 20 kap. 10 § |
| Efter bouppteckning och betalda skulder | Arvskiftet får göras. Motsätter sig en delägare skiftet, får det vänta tills bouppteckningen är förrättad och alla kända skulder är betalda. Det räcker också att pengar till skulderna är avsatta, eller att en uppgörelse har träffats som innebär att delägaren inte svarar för dem. | ärvdabalken 23 kap. 2 § |
Sedan den 1 juli 2026 tillåter lagen att bouppteckningar lämnas in digitalt, men tills Skatteverket har en digital tjänst gäller fortfarande inlämning på papper.
Bouppteckningen visar vem som får företräda dödsboet
Den registrerade bouppteckningen visar vem som har rätt att företräda dödsboet, och det är den banker, försäkringsbolag och myndigheter frågar efter. Den kan göras privat eller med hjälp av en begravningsbyrå eller jurist.

Den delägare som har egendomen i sin vård bestämmer tid och plats för förrättningen och utser två kunniga och trovärdiga förrättningspersoner. De får inte själva ha rätt att ärva den döde enligt lag eller testamente. Alla delägare ska kallas i god tid, och den efterlevande maken eller sambon ska alltid kallas. I bouppteckningen tas den dödes tillgångar och skulder upp sådana de var vid dödsfallet, med värden och belopp. Var den döde gift tas båda makarnas tillgångar och skulder upp var för sig. Bouppgivaren är den som bäst känner till boet och bekräftar på heder och samvete att uppgifterna är riktiga.
Skulderna betalas ur boet, inte av arvingarna
Arvingar ärver inte skulder. Har dödsboet tillgångar ska skulderna betalas innan något delas ut. Räcker tillgångarna inte, eller finns inga, är du inte personligt betalningsansvarig för den dödes skulder.
Görs arvskiftet innan skulderna är betalda eller pengar till dem är avsatta, ska skiftet gå åter. Räcker den dödes tillgångar till skulderna, begränsas återgången till det som behövs för att betala dem, och varje delägare lämnar tillbaka det hon fått för mycket. Ingen delägare kan få betala mer än hon har fått. Den som har tagit ut sin del av arvet för tidigt kan få betala tillbaka den.
För skulder som du själv har skrivit under tillsammans med den döde gäller ditt eget ansvar enligt avtalet med långivaren, oavsett vad som finns i dödsboet. Räcker tillgångarna inte till skulderna i boet kan en boutredningsman försöka komma överens med borgenärerna och, om det inte går, ansöka om konkurs för dödsboet.
Vad dödsboet får betala före arvskiftet och hur skiftet går till
Delägarna får betala begravningen och det som behövs för att göra bouppteckningen och vårda och förvalta boet. Andra avtal som någon ingår för dödsboet, och skulder som någon tar på sig för det, binder boet bara om motparten var i god tro. Större åtgärder, som att sälja bilen eller föra över pengar till en av arvingarna, kräver att alla delägare är överens.
Var den döde gift ska bodelningen göras före arvskiftet. Detsamma gäller om en efterlevande sambo har begärt bodelning. Arvskiftet är ett avtal mellan delägarna, och de kan fördela tillgångarna efter de värden de själva kommer överens om, oberoende av värdena i bouppteckningen. Skiftet ska dokumenteras i en skriftlig handling som alla delägare skriver under. Den skickas inte till Skatteverket. Kommer delägarna inte överens kan en av dem begära att tingsrätten utser en skiftesman, som betalas av dödsboet.
Är du ensam dödsbodelägare behövs ingen skifteshandling. Tillgångarna övergår till dig när bouppteckningen registreras, men du måste själv föra över bankmedel, fordon och fastigheter till ditt namn. Gåvor som den döde gav i livet kan också påverka arvskiftet, vilket förklaras i guiden om förskott på arv.
Ett dödsbo är skattemässigt avslutat när tillgångarna är skiftade, den sista deklarationen är lämnad och skattekontot är reglerat. Det sker oftast året efter dödsfallet.
Senast faktagranskad: 15 november 2026