När en förälder hjälper ett av barnen med kontantinsatsen till en lägenhet är det sällan någon som tänker på arvet just då. Frågan kommer flera år senare, när kvarlåtenskapen ska delas och syskonen sitter runt samma bord. Här går vi igenom hur en sådan gåva räknas av, med vilket belopp och vad som händer när avräkningen inte går ihop.
Huvudregeln är att en gåva från en förälder till ett av barnen räknas av som förskott på arv, om inget annat har sagts. Avräkningen görs på det värde gåvan hade den dag den togs emot, inte på vad den är värd när arvet ska delas, och den som har fått mer än sin lott behöver inte betala tillbaka något.
Gåvan till ett barn räknas av om inget annat sagts
Det en förälder ger ett av sina barn under sin livstid ska räknas av som förskott på barnets arv, om inte något annat har föreskrivits eller framgår av omständigheterna. Det behövs alltså inget besked om att gåvan ska räknas av. Tystnad räcker, och det är tvärtom den som vill att gåvan ska stå utanför arvet som behöver säga det.
Enklast görs det i ett gåvobrev, där givaren skriver ut att gåvan inte ska utgöra förskott på arv. Ett formulerat villkor är också det som håller bäst om syskonen senare tycker olika om vad som var meningen. Behöver du en färdig gåvobrevsmall finns en gratis mall för gåva av lös egendom att fylla i.
Ska gåvan avse en fastighet gäller andra formkrav, och mottagaren måste söka lagfart inom tre månader. En ren gåva utan ersättning utlöser ingen stämpelskatt. Tar mottagaren över lån eller betalar något annat för fastigheten, och ersättningen når minst 85 procent av egendomens värde, behandlas överlåtelsen i stället som ett köp, och då tas stämpelskatt ut. Värdet som procenten räknas på är inte marknadsvärdet utan taxeringsvärdet för året närmast före det år lagfarten beviljas, vilket Lantmäteriet beskriver på samma sätt. Eftersom taxeringsvärdet normalt ligger under marknadsvärdet slår gränsen till vid ett lägre belopp än många räknar med. Den som står inför en fastighetsgåva gör därför bäst i att läsa om arvs- och gåvoskatt samt gåva av fastighet först. Någon svensk arvsskatt eller gåvoskatt finns däremot inte längre. Lagen om arvsskatt och gåvoskatt upphävdes genom lag (2004:1341) vid utgången av 2004, och genom lag (2005:194) togs ingen skatt ut redan för skattskyldighet som inträtt från och med den 17 december 2004.
Gåvor till andra arvingar räknas inte av automatiskt
Antagandet i lagen gäller bara bröstarvingar, alltså givarens barn och de barnbarn som trätt i ett avlidet barns ställe. Gick gåvan till någon annan arvinge, till exempel ett syskon, en förälder eller ett syskonbarn, räknas den av bara om det har föreskrivits eller måste antas ha varit meningen när gåvan gavs. Utan ett sådant villkor följer alltså ingen avräkning alls.
Tumregeln att gåvor inom släkten räknas som förskott stämmer alltså inte.
För barnbarn beror svaret på om deras egen förälder lever. Så länge barnbarnets egen förälder lever är det föräldern som ärver, och barnbarnet ärver ingenting alls efter mormodern eller farfadern. Har föräldern däremot avlidit träder barnbarnet i förälderns ställe. Ett besläktat fall står i lagen: har ett barn som tagit emot ett förskott avlidit före sin förälder, ska barnets egna barn räkna av förskottet på sina lotter. Förskottet följer alltså grenen nedåt.
Så räknas gåvan av när arvet delas
Avräkningen görs inte genom att förskottstagaren bara får mindre. Först läggs förskottets värde till kvarlåtenskapen, sedan delas den uppräknade summan i lika lotter, och först därefter dras förskottet av från mottagarens lott. Utan uppräkningen i första steget skulle syskonen få för lite.
Ta ett exempel. Anna gav sin son Erik 800 000 kronor år 2010 i kontantinsats till en bostadsrätt. När Anna avlider lämnar hon 2 000 000 kronor efter sig. Hon har två barn, Erik och Sara.
| Steg | Vad som görs | Belopp |
|---|---|---|
| 1 | Kvarlåtenskapen räknas upp med förskottets värde | 2 000 000 + 800 000 = 2 800 000 kr |
| 2 | Summan delas i två lika arvslotter | 1 400 000 kr var |
| 3 | Eriks förskott dras av från hans lott | 1 400 000 minus 800 000 = 600 000 kr |
| 4 | Ur boet får syskonen | Erik 600 000 kr, Sara 1 400 000 kr |
Sara får alltså mer ur dödsboet, men sammanlagt har syskonen fått lika mycket av sin mamma.
Värdet den dag gåvan togs emot är det som gäller
Många utgår från att det är dagens värde som räknas. Så är det inte. Avräkningen sker efter egendomens värde vid mottagandet, om inte omständigheterna talar för något annat. Att gåvan har vuxit i värde sedan dess påverkar alltså ingenting.
Byt ut Annas kontantinsats mot en bostadsrätt värd 800 000 kronor när Erik fick den 2010, och som vid Annas död är värd 2 400 000 kronor. Avräkningen görs ändå på 800 000 kronor, och tabellen ovan ser exakt likadan ut. Värdeökningen tillhör Erik.
Bouppteckningen använder en annan värderingsregel. Huvudregeln där är marknadsvärdet på dödsdagen, med undantaget att fast egendom får tas upp till taxeringsvärdet året före dödsfallet. De två värderingarna görs vid olika tidpunkter och för olika saker, och det är lätt att blanda samman dem vid köksbordet.
Ingen behöver betala tillbaka överskottet
Ibland är förskottet större än hela arvslotten. Då blir det ingenting kvar att räkna av mot, och mottagaren är inte skyldig att lämna tillbaka överskottet om det inte bestämdes redan när förskottet gavs.
Hade Anna gett Erik 2 500 000 kronor i stället för 800 000 kronor hade Eriks arvslott gått åt helt. Han hade fått noll kronor ur dödsboet, Sara hade fått hela kvarlåtenskapen på 2 000 000 kronor, och Erik hade ändå fått behålla mellanskillnaden.
Julklappar och studiekostnader räknas oftast inte av
Två slags gåvor står helt utanför. Det en förälder har lagt ut på ett barns uppehälle och utbildning räknas inte av, så länge föräldern bara har fullgjort sin underhållsskyldighet, alltså den skyldighet att försörja barnet som upphör när barnet fyller 18 år och som förlängs medan barnet går kvar i grundskolan eller gymnasieskolan, längst till 21 år. Betalar en förälder en utbildning långt därefter är det inte längre underhåll, och då kan kostnaden räknas av. Detsamma gäller sedvanliga gåvor, alltså julklappar, födelsedagspresenter och studentgåvor, så länge värdet inte står i missförhållande till givarens ekonomi.
Gränsen är glidande, eftersom värdet ska ställas mot givarens ekonomi. En bil i studentpresent från någon med små marginaler är något annat än samma bil från någon med stor förmögenhet, och det är storleken i förhållande till givarens villkor som avgör, inte prislappen i sig.
När laglotten skyddar ett barn som blivit utan
Ett barn kan bli i praktiken arvlöst genom att föräldern ger bort nästan allt medan hen lever. För den situationen finns ett särskilt skydd. Har egendom getts bort under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med ett testamente, läggs gåvans värde tillbaka när laglotten räknas ut, och gåvan kan behöva sättas ned.
Skyddet är inte automatiskt. Ett barn som vill åberopa det måste väcka talan mot gåvotagaren inom ett år från det att bouppteckningen avslutades, annars är rätten förlorad. Ett gåvobrev sätter alltså inte laglotten ur spel. Den ettåriga fristen kan däremot göra det, om ingen agerar i tid. Vill du veta mer om hur laglotten begränsar vad som går att styra över finns vår guide om hur du skriver ett giltigt testamente.
Förskottet kommer inte in i bouppteckningen av sig självt
En bouppteckning tar upp den avlidnes tillgångar och skulder. Gamla gåvor kommer med först om någon ber om det. Finns det en laglottsberättigad arvinge bland dödsbodelägarna ska bouppteckningen på begäran av en delägare ange vad en arvinge eller dennes avkomling har fått av den avlidne som förskott eller gåva. Rätten att begära det tillkommer alltså varje dödsbodelägare, inte bara barnen. Anteckningen avgör ingen tvist, men den gör att uppgiften finns svart på vitt när arvskiftet ska göras.
Bouppteckningen ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet, och den ska sedan lämnas in till Skatteverket inom en månad från att den upprättades. Först när förrättningen sker på sista möjliga dag hamnar sista inlämningsdagen fyra månader efter dödsfallet. Förrättas den tidigare infaller sista inlämningsdagen i motsvarande mån tidigare. Den som vill ha ett förskott antecknat behöver alltså ta upp det med bouppgivaren tidigt, inte när skiftet väl är i gång.
Om syskonen inte kommer överens
Arvskiftet görs av delägarna själva. Går det inte ihop kan vem som helst av dem be tingsrätten att utse en skiftesman, som då genomför skiftet. Skiftesmannens arvode betalas av dödsboet, alltså av arvet innan det delas.
Blir det i stället en process i domstol handläggs den som ett vanligt tvistemål, och då tar det tid. För tvistemål under åren 2015 till 2024, utom gemensamma ansökningar om äktenskapsskillnad, avgjordes tre fjärdedelar av målen inom 6,3 månader räknat som ett ovägt genomsnitt över landets 48 tingsrätter, enligt Domstolsverkets statistikdatabas. Spannet mellan domstolarna är stort: från 3,2 månader vid Eksjö tingsrätt till 8,1 månader vid Uddevalla tingsrätt. I vår Tvistemålskarta kan du se siffrorna för din egen tingsrätt.
Vanliga frågor
Måste förskottet räknas av om alla arvingar är eniga om att låta bli?
Arvskiftet görs av arvingarna och de universella testamentstagarna själva, och en enig krets kan komma överens om en annan fördelning än den lagen pekar ut. Reglerna om förskott behövs i praktiken när enigheten saknas, eller när en skiftesman eller domstol ska avgöra saken.
Räknas pengar som förälder och barn kallade lån?
Ett lån är inte en gåva. Är skulden verklig är den en fordran som tillhör dödsboet, och vid skiftet läggs en fordran på en delägare på den delägarens egen lott så långt lotten räcker. Någon avräkning som förskott blir det alltså inte. Skrevs ingenting ned blir gränsen mellan lån och gåva en bevisfråga, vilket är ett skäl att dokumentera överföringar mellan generationer även när det känns onödigt just då.
Vad händer om ett syskon förnekar att gåvan fanns?
Då blir det en bevisfråga, och det som brukar finnas att luta sig mot är gåvobrev, överlåtelsehandlingar och kontohistorik. Kommer delägarna inte längre är det skiftesmannen eller, om saken går dit, domstolen som avgör vad som har visats. Det är också därför ett skriftligt gåvobrev är värt besväret långt innan någon tänker på arvet.
Gäller reglerna även gåvor mellan makar?
En make är ingen bröstarvinge, så antagandet om förskott gäller inte en gåva mellan makar. Där finns i stället en egen regel som är lätt att missa: en gåva mellan makar blir gällande mot givarens borgenärer först när den har registrerats. Personliga presenter vars värde står i rimlig proportion till givarens ekonomi är undantagna.
Guiden är allmän information och ersätter inte individuell juridisk rådgivning. Om en enskild gåva var ett förskott eller inte avgörs alltid utifrån omständigheterna i det egna fallet.
Senast faktagranskad: 18 augusti 2026