Dolda fel i hus ger avdrag om du reklamerar i tid

Ett ruttet golv under klinkern kan vara ett dolt fel som säljaren svarar för, men bara om tre saker stämmer: skadan eller risken för den fanns redan när du köpte huset, du borde inte ha upptäckt den vid den undersökning som husets skick och omständigheterna vid köpet krävde, och huset avviker från vad du med fog kunde förutsätta. Då har du rätt till avdrag på köpeskillingen enligt jordabalken. Du måste reklamera inom skälig tid från att du märkte felet, och kravet preskriberas tio år efter tillträdet, om du inte avbryter preskriptionen innan dess.

Vad är ett dolt fel i hus?

Jordabalken skiljer på två sorters fel. Det första är när huset inte stämmer med avtalet, till exempel när säljaren har skrivit att badrummet är renoverat ett visst år och det inte stämmer. Det andra är när huset avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet, trots att ingen sagt något om saken. En rutten bjälklagsbalk eller ett mögligt golv hör oftast till den andra sorten.

Ett fel är dolt när du inte borde ha upptäckt det. Du kan inte åberopa en avvikelse som du borde ha sett vid en undersökning, och hur noga du behöver undersöka beror på husets skick, hur liknande hus normalt är och omständigheterna vid köpet. Regeln kallas köparens undersökningsplikt.

Felet ska dessutom ha funnits vid köpet. Det räcker att risken för skadan fanns då. I NJA 1997 s. 290 visade sig fukt- och mögelskadorna först efter besiktningarna, och Högsta domstolen gav ändå köparna rätt till nedsättning av köpeskillingen. Att golvet ruttnade först efter tillträdet hindrar inte ett krav, om orsaken, till exempel ett bristfälligt tätskikt, fanns redan när du köpte huset.

Vad du som köpare måste undersöka före köpet

Köparen bär i allmänhet själv risken för fel som hon borde ha upptäckt vid en undersökning gjord med tillbörlig omsorg och sakkunskap. Det bekräftade Högsta domstolen i NJA 1984 s. 3 (mål T 261-82), med hänvisning till lagens förarbeten och tidigare praxis. Domen gällde 4 kap. 19 § i dess lydelse före den 1 januari 1991, och regeln om köparens undersökning står i dag i paragrafens tredje stycke. Undersökningen ska omfatta hela fastigheten, bland annat mark, byggnader och byggnadstillbehör, el och värme, vatten, sanitet, vitvaror, ventilation, radon samt eldstad och skorsten. Du kan göra den själv eller anlita en besiktningsman. Missar besiktningsmannen ett synligt fel bär du som köpare ändå det mot säljaren, men du kan ha rätt till skadestånd från besiktningsmannen.

Samma dom säger att utrymmen som inte går att besiktiga utan ingrepp i byggnaden i allmänhet ligger utanför undersökningsplikten, vilket väger tungt för den som hittar röta under ett klinkergolv. I målet hade köparna hittat mögel och röta på en vind som efter en ombyggnad bara gick att nå genom att ta upp ett hål. Högsta domstolen fann att de inte hade eftersatt sin undersökningsplikt och dömde säljarna att betala 110 000 kronor i avdrag på köpeskillingen.

Undersökningsplikten kan ändå bli större. Iakttagelser i andra delar av huset eller uttalanden av säljaren under köpeförhandlingarna kan ge dig skäl att misstänka ett fel i ett slutet utrymme, och då kan du vara skyldig att begära att det undersöks. För ett badrum kan det vara spruckna fogar, lösa plattor, fuktfläckar i angränsande rum eller en anmärkning i besiktningsprotokollet om att våtrummet är gammalt. Har besiktningsmannen rekommenderat en fuktmätning som du aldrig lät göra, kan just den varningssignalen göra att felet inte räknas som dolt.

Så har domstolarna dömt om fuktskador i hus

Utgången i fuktmål avgörs ofta av husets ålder och av hur det byggdes.

  • Köparna fick avdrag i NJA 1997 s. 290 (mål T 142-95). Nybyggda småhus fick fukt- och mögelskador i källarvåningarna. Fuktskyddet var fackmannamässigt och följde byggnormerna när husen byggdes. Högsta domstolen ansåg ändå att enskilda köpare av småhus, särskilt nybyggda, normalt kan förvänta sig att husen är allmänt funktionsdugliga, och gav köparna rätt till nedsättning av köpeskillingen. Hur stort avdraget skulle bli fick hovrätten avgöra. Domen gällde 4 kap. 19 § i dess lydelse före den 1 januari 1991.
  • Köparna fick avdrag också i RH 1999:121 (Svea hovrätt, mål T 663-97). Ett golv i en tillbyggnad till en villa var lagt utan ångspärr och luftspalt, vilket gav omfattande fukt- och mögelskador. Utförandet var vanligt på 1960- och 1970-talen, men golvet stred mot den konstruktionsritning som låg till grund för bygglovet och mot byggnormens krav. Säljaren kunde inte visa att felet var så allmänt känt att en aktsam köpare borde ha räknat med det. Han fick betala 53 313 kronor plus ränta.
  • Köparen fick inget i NJA 2010 s. 286 (mål T 2616-08). Köparen var ett kommanditbolag som hyr ut fritidsanläggningar, och fastigheten var ett fritidshus i Malung. Timmerhuset, byggt 1972 till 1974, hade golv lagt direkt på en betongplatta utan kapillärbrytande skikt, och fick fuktskador. Byggnadssättet var vedertaget när huset byggdes och stred inte mot gängse tolkning av dåvarande byggnorm. Huset var mer än 20 år gammalt vid köpet, och köparen hade inte fog för att vänta sig något annat än en konstruktion enligt den tidens byggnorm. Köpeskillingen sattes inte ned.

I 2010 års dom skrev Högsta domstolen att bedömningen gäller vad som objektivt sett är typiskt och ordinärt för en fastighet av samma slag och byggnadsskick, och att fastighetens ålder, allmänna skick och köpeskillingen spelar in. Byggreglerna som gällde när huset uppfördes är en viktig måttstock. Ett fel i utförandet, som i hovrättsmålet, är något annat än en konstruktion som var normal på sin tid. Den som köper ett nybyggt hus kan dessutom räkna med mer än den som köper ett hus från 1970-talet.

För ett ruttet badrumsgolv brukar två frågor avgöra saken. Var tätskiktet eller golvet felaktigt utfört, eller var badrummet bara gammalt och slitet? Och fanns det tecken på skadan som du borde ha följt upp före köpet?

Reklamera skriftligt så snart du har upptäckt felet

Du förlorar rätten att åberopa felet om du inte meddelar säljaren inom skälig tid efter att du märkte eller borde ha märkt det. Lagen anger inget antal veckor. Har säljaren handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder, till exempel genom att dölja en skada han kände till, får du åberopa felet även om reklamationen kom sent. Har du skickat meddelandet på ett ändamålsenligt sätt gäller reklamationen även om meddelandet försenas eller inte kommer fram.

Det finns inga formkrav, men ett mejl eller brev som du sparar är det säkraste beviset. Skriv vad du har hittat, när du upptäckte det och att du gör gällande att det är ett fel som säljaren ansvarar för. Fotografera skadan innan något rivs, och låt helst en besiktningsman eller fuktsakkunnig dokumentera den. Säljaren får då en möjlighet att själv se skadan, och du har underlag om tvisten går till domstol.

Din fordran mot säljaren preskriberas tio år efter att du tillträdde fastigheten, om du inte avbryter preskriptionen dessförinnan. Den avbryts bland annat av ett skriftligt krav till säljaren, av att du väcker talan eller av att säljaren erkänner fordringen. Tioårsfristen ersätter inte kravet på att reklamera inom skälig tid. Avbryts preskriptionen genom ett skriftligt krav eller ett erkännande, börjar en ny preskriptionstid löpa från den dagen.

Reglerna skiljer sig från dem som gäller när du köper en vara av ett företag. Där gäller konsumentköplagens frister, som beskrivs i guiden till reklamationsrätten för konsumenter. Ett hus är fast egendom och faller under jordabalken, inte under konsumentköplagen.

Vad du kan kräva av säljaren

Det vanliga kravet är avdrag på köpeskillingen. Avdraget räknas i proportion till priset: köpeskillingen sätts ned lika mycket, räknat i procent, som felet sänkte husets värde vid tillträdet. I NJA 1988 s. 363 (mål T 614-86), som också gällde lydelsen före 1991, bestämdes avdraget, på parternas begäran, efter vad det kostade att avhjälpa felet.

Är felet av väsentlig betydelse kan du i stället häva köpet. Talan om hävning ska väckas inom ett år från tillträdet, om inte säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder.

Skadestånd utöver avdraget, till exempel för kostnaden att bo någon annanstans under renoveringen, kan du få om felet beror på försummelse från säljarens sida eller om huset avvek från något säljaren får anses ha lovat. Har säljaren skrivit att badrummet renoverades med godkänt tätskikt och det visar sig vara fel, kan det vara ett sådant löfte.

Har säljaren friskrivit sig från dolda fel?

Har säljaren friskrivit sig från dolda fel i köpekontraktet kan du som regel inte få ersättning. En friskrivning gäller bara om säljaren inte kände till felet när huset såldes, och en oskälig klausul kan underkännas. Läs därför kontraktet innan du kontaktar säljaren. Har säljaren tecknat en dolda fel-försäkring kan den täcka säljarens ansvar, och säljaren kan då hänvisa dig till försäkringsbolaget.

Säljer ett företag huset till dig som konsument får det inte åberopa köpevillkor som är sämre för dig än lagens regler om fel. En friskrivning från dolda fel hjälper inte en byggfirma som säljer en villa till en privatperson.

Säger säljaren nej avgör tingsrätten

Tvister om fel i fastighet prövas av tingsrätten. De är ofta komplicerade, och den som förlorar ska som huvudregel ersätta motpartens rättegångskostnader. Kontrollera om din hemförsäkring har ett rättsskydd som täcker en del av ombudskostnaden, och ta gärna ett rådgivningssamtal med en jurist eller advokat innan du stämmer.

Senast faktagranskad: 16 november 2026