Har dödsfallet skett för en månad sedan har du två månader kvar att hålla bouppteckningen. Fristen är tre månader från dödsdagen, och den gäller själva förrättningen, alltså mötet där tillgångar och skulder skrivs upp. Därefter har du en månad på dig att skicka bouppteckningen till Skatteverket. Räcker tiden inte, kan Skatteverket förlänga den, men bara om du ansöker innan de tre månaderna har gått. Du kan göra bouppteckningen själv utan begravningsbyrå eller jurist, om du har två förrättningspersoner som inte är dödsbodelägare, efterarvingar eller ombud för någon av dem.
Så långa är fristerna för bouppteckningen
| Vad | Senast |
|---|---|
| Förrättningen hålls och bouppteckningen skrivs under | Tre månader efter dödsfallet |
| Ansökan om förlängd tid ska ha kommit in till Skatteverket | Tre månader efter dödsfallet |
| Bouppteckningen skickas till Skatteverket | En månad efter förrättningen, alltså fyra månader efter dödsfallet om förrättningen hålls sista dagen |
| En efterlevande sambo begär bodelning | När bouppteckningen förrättas |
| En tilläggsbouppteckning görs, om en ny tillgång, skuld eller ett fel upptäcks | En månad efter upptäckten |
Förlängning söker du hos Skatteverket per telefon, mejl eller brev. Skatteupplysningen nås på 0771-567 567. Skatteverket kan förlänga tiden med hänsyn till hur boet ser ut eller av någon annan särskild orsak, så det är ingen automatisk rätt.
Du kan göra bouppteckningen själv med två förrättningspersoner
Gör ni bouppteckningen privat krävs en bouppgivare och två förrättningspersoner.
- Bouppgivaren är den som bäst känner till boet, ofta den som har tagit hand om den dödes saker. Hen bekräftar på heder och samvete att uppgifterna är riktiga och att inget avsiktligt har utelämnats.
- Förrättningspersonerna ska vara två kunniga och trovärdiga personer. De får inte ha rätt att ärva den döde enligt lag eller testamente. En vän eller en granne kan fungera, och en släkting kan det om hen inte är dödsbodelägare, efterarvinge eller ombud för någon av dem. Enligt Skatteverkets broschyr om bouppteckning kan den som dödsboet har bett förvalta boet inte vara förrättningsperson, och det kan inte heller en god man, förvaltare eller förmyndare för någon av delägarna.
Båda förrättningspersonerna skriver under på att allt är riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd. Bara en av dem behöver vara med på mötet.
Så gör du bouppteckningen, steg för steg
- Bestäm tid och plats och kalla alla. Den delägare som har hand om den dödes egendom bestämmer när och var förrättningen hålls. Alla dödsbodelägare ska kallas i god tid, och en efterlevande make eller sambo ska alltid kallas, även när hen inte ärver. Efterarvingar ska också kallas, till exempel barn som ärver först när en efterlevande make har dött. Skatteverket rekommenderar i broschyren om bouppteckning att kallelsen skickas minst två veckor före förrättningen till den som bor i Sverige och fyra veckor före till den som bor utomlands.
- Samla underlag. Be varje bank om ett kapital- och räntebesked för dödsdagen. Ta fram värdepapper, försäkringsbesked, fastighetsbeteckning, lån och obetalda räkningar, och leta efter testamente och äktenskapsförord.
- Fyll i blanketten. Skatteverkets blankett Bouppteckning (SKV 4600) går att fylla i på datorn och skriva ut.
- Håll förrättningen. Alla behöver inte vara på plats. Mötet hålls på en fysisk plats, men det går att delta via högtalartelefon eller video. För den som inte är med bifogas ett kallelsebevis eller en fullmakt. Som kallelsebevis godtas en skriftlig bekräftelse som den kallade har skrivit under, eller kvittot på ett rekommenderat brev.
- Skriv under. Bouppgivaren och båda förrättningspersonerna skriver under.
- Skicka in originalet. Bouppteckningen skickas till Skatteverket, Bouppteckningssektionen, 871 87 Härnösand. Skicka med testamentet i original eller bestyrkt kopia, ett registrerat äktenskapsförord, kallelsebevis, fullmakter och eventuella arvsavståenden. Kontoutdrag och fakturor behöver inte skickas med.
Lagen tillåter sedan den 1 juli 2026 att bouppteckningar lämnas in digitalt, men tills Skatteverket har en digital tjänst ska bouppteckningen lämnas in på papper.
Det här ska stå i bouppteckningen
- Personuppgifter. Dagen för förrättningen och den dödes namn, personnummer, hemvist och dödsdag. Namn, personnummer och hemvist för alla som ska ha kallats, och för varje arvinge släktskapen med den döde. Av bouppteckningen ska det också framgå vilka som var närvarande.
- Tillgångar och skulder som de var på dödsdagen, med värden och belopp. Var den döde gift tas båda makarnas tillgångar och skulder upp var för sig. Huvudregeln är marknadsvärdet på dödsdagen. För en fastighet går det i stället att använda taxeringsvärdet året före dödsfallet, medan en bostadsrätt tas upp till marknadsvärdet.
- Begravningskostnader och bouppteckningskostnader, till exempel arvode till förrättningspersonerna. De tas upp bland den dödes skulder. Kostnader för att förvalta boet efter dödsfallet, till exempel städning, tas inte upp.
- Testamente och äktenskapsförord tas in i bouppteckningen eller bifogas som bestyrkt kopia.
- Livförsäkringar och pensionssparande med förmånstagare. De ingår inte i arvet, men de ska ändå anges i bouppteckningen.
- Gåvor till arvingar, om en delägare begär det och någon av arvingarna har rätt till laglott. Det gäller inte vanliga presenter. Hur sådana gåvor räknas av när arvet delas förklaras i guiden om förskott på arv.
Dödsboet betalar bouppteckningen, inte du
Kostnaden för bouppteckningen betalas av dödsboet, inte av dig personligen. Gör du den själv behöver du inte betala någon byrå, men förrättningspersonerna kan vilja ha ersättning för sin tid. Anlitar ni en begravningsbyrå eller jurist, be om ett skriftligt pris innan arbetet börjar, eftersom priset varierar mellan byråerna.
Räcker den dödes tillgångar inte till mer än begravningen och andra kostnader för dödsfallet, och finns ingen fastighet eller tomträtt, kan socialnämnden i den dödes hemkommun göra en dödsboanmälan till Skatteverket. Var den döde gift räknas också den dödes andel av makens giftorättsgods in i tillgångarna. Gör socialnämnden en dödsboanmälan behövs ingen bouppteckning, och anmälan är kostnadsfri. En delägare kan ändå begära en bouppteckning, om hen ställer säkerhet för kostnaden. Kontakta kommunen så snart som möjligt, eftersom en dödsboanmälan bör göras inom två månader efter dödsfallet.
Så lång tid tar det innan Skatteverket registrerar bouppteckningen
Den 18 november 2026 hade Skatteverket en kötid på cirka nio veckor innan en bouppteckning fick en handläggare. Kötiden är en ögonblicksbild, och ärendet tar längre tid om Skatteverket behöver begära kompletteringar. Ingen får förtur.
När bouppteckningen har registrerats skickar Skatteverket tillbaka originalet. Det är en värdehandling som ni ska behålla. Den registrerade bouppteckningen visar vilka som får företräda dödsboet, och det är den bankerna frågar efter innan de låter er avsluta konton. Den behövs också för att söka lagfart på en fastighet. Vad delägarna får göra med boet före och efter registreringen står i guiden om vad ett dödsbo är och hur det företräds.
Missas fristen kan Skatteverket förelägga vite
Skatteverket ska se till att bouppteckningen görs och lämnas in i tid. Har det inte skett kan Skatteverket besluta om en tidsfrist för bouppteckningen. Görs den inte inom fristen riskerar dödsboet vite. Skatteverket kan också utse en lämplig person som ser till att bouppteckningen blir gjord. Är bouppteckningen bristfällig registreras den inte, och Skatteverket kan då ge dödsboet en frist att rätta bristen.
Utan registrerad bouppteckning dröjer arvskiftet. Dyker en tillgång eller en skuld upp efter förrättningen, eller hittar ni ett fel, ska ni göra en tilläggsbouppteckning inom en månad. Skatteverket har en särskild blankett för den, Tilläggsbouppteckning (SKV 4578).
Senast faktagranskad: 18 november 2026
